Halsduk, jacka, paraply, stickade tröjor, kaffe med vänninor när regnet snattar mot fönstret utanför . Uppmärksamhet från olika håll och kanter, fast tjänst erbjudande här, jobb ide där, fantasier om studera, boende ! Nu har jag allt för många alternativ kan det inte bara vara bra för ett tag? Måste det alltid komma nya förslag hela tiden, allt eller inget, jag antar att det är så och det gör mig glad men irriterad! Frustrationen gnager hål på mitt skin. Men ber en bön och hoppas på det bästa, nu ska jag för första gången i mitt liv våga falla fritt. Tryggheten i en vän som dämpat mina ångestattacker och tar emot mig när jag faller är räddningen på min vardag! Dock är hon för långt bort men hon är där börjar väll behöver! innan allting har ordnat sig så ser hon till att jag har svar på mina frågor! Om jag hade fått vara så klok.
