Lisa Miskovsky sjunger ur högtalarna. hon sjunger; You're concealed but still so wonderful, so magical
Blinded my forehead, say can I see if it's me. So cold, so cold... Meet me there, alone and spared. Cause I'm driving one of your cars

Just nu vill jag bara sitta i en bil och åka här i från. Orkar inte med allt. nu börjar slutet närman sig och jag är rast lös och saknar folk. Dom älskade vännerna jag alltid vill ha omkring mig. Som bara finns där och inte tar någon onödig energi. som inte springer 1000 meter lopp på mina nerver. Som ger mig energi att orka med en dag till. Men nu finns dom inte här. Ryktena sprider sig snabbt på platser som dessa. och folk gillar folk och dreglar efter varandra och folk fattar inte att dom gillar varandra och dom som inte ska se det ser det.  För jag vet inte vad jag ska göra för att fixa det eller hjälpa dom. än en gång sitter jag fast i mitten. och allt är bara ett kaos och känner mig mindre än aldrig förr.

ta mig till en plast där jag hör hemma. där jag bara kan va jag. där allt är bra där jag vet hur man löser problemen. kanske gör jag tankarna än en gång för stora för vad dom ska va. gaaaaah, det hjälper inte att jag beklagar mig över det här. . . .  det är bara att leva med det och inse att det finns underbra människor omkring mig som jag ALDRIG skulle klarat mig utan.

NI är BÄST och ni vet att jag älskar er.