rebecka

Nu är det jag och ensamheten igen. Vet inte om det är ensamheten som väljer mig eller jag som väljer ensamheten. Men det är så påtaglig nu. Min sänge känns så mycket större för varje dag som går. Känns som jag står och stampar på samma plats. Det känns som jag blir lämnad gång på gång på gång. Även om jag flyttar på mig står jag kvar och stampar på samma ställe. Det gnager inom mig. jag flyttar på mig geografiskt och fysiskt men inte psykistk. Då är jag kvar på samma ställe som sist och jag tar mig inte där ifrån Jag vet inte vad jag ska göra. Hur jag ska kunna komma ur det.

 

Standing where you left me

I’m standing where you left me

Man, you really hit me hard

Oh my god

I’m standing where you left me

You better come and get me

I’m standing where you left me

I’m right here where you left me, yeah

Empty heart, empty bed

Been so long since I last slept

Never knew what I was in for

Still in chock, kill the clock

Nothing lasts forever

What the hell am I doing here

-Erik Hassle