rebecka

Som ett slag i magen kom svaret som fick bägaren att ringa över än en gång.. En gång till på alldeles för kort tid.
Det har varit för många bakslag, när tar det slut?
När kommer det ett positivt besked? Det behöver inte vara stort, bara så att det dämpar smärtan. Nått som får det vackert att lysa igenom all sorg av olika slag. Den sorg som fyller mitt liv just nu. Sorgen som sitter i varje vrå, vart jag än tittar ser jag nått som påminner mig om en förlusten eller ett nederlag! Det hade varigt så mycket lättare att vara skada, ett brutet ben, en hjärnskakning eller bara en förkylning. Nått som är lätt att förklara, nått andra kan sätta sig in i hur benet värker, hur hjärnan snurrar som en grå massa, eller massa snor som fyller varenda tomrum i hjärnan.
För just nu kan jag inte sätta ord på mina känslor och hjärnan är på vänteläge! Den har gått på högvarv dom senaste veckorna ja, till och med månaden! Förut var bergen min tillflykt som gav mig svar på frågor och funderingar, men nu orkar jag knappt ta mig utanför dörren! Allt går som på rutin, ingenting är kul och ingenting jag gör, gör jag längre helhjärtat!