rebecka

Lämnar nu igen staden som har lärt mig så mycket!
Den jag har lärt mig, skratta, gråta, längta, sakna, älska, dansa på gatorna, springa ifatt, rensa tankarna, betala räkningar, anpassa mig efter andra, skriva, sätta ord på känslor, stänga av känslor, vad äkta vänskap är, säga ifrån, tillåta och förlåta!
Den staden jag för 5 år sedan gjorde till mitt hem för första gången! Som jag flytta ifrån, kom tillbaka till och gjorde till min hemstad ytterligare två gånger! Som jag längtar efter att få besöka. Men som jag samtidigt längtar ifrån och inte längre vill bo i men som alltid kommer att vara mitt hjärtas stad! Staden jag har sett bli hatad, förstörd, älskad och åter uppbygd! Staden och människorna här gjorde så att jag lärde känna mig själv på ett sätt jag nog aldrig känt mig själv om jag inte flyttat hit! Jag har lärt mig att när man är längst ner på botten, är det bara att kämpa sig upp igen och tack vare vänner och familj har det gått gång, på gång! Då jag blivit sviken, byggt upp ett förtroende som lika snabbt har rivits sönder som en papperslapp!

Alla kärlek till storstaden som har blivit förlita, förstörd, hatad men ändå är så full av kärlek och längtan! Den lilla byn kommer alltid att vara mitt hjärtas stad !